gooseberrylane

Ja, allt är verkligen relativt här i livet. Jag har suckat och varit ledsen över att barnen varit sjuka. Oerhört trött och slut då jag själv varit sjuk. Inte kunnat vila. Man är ju sig själv närmast. Och så känner man att "vad klagar jag för egentligen". För i en annan familj, hos ett par rara vänner till oss, där kämpar de mot cancer. Och de kommer inte att vinna den kampen. Det är så sorgligt och ledsamt! Man får perspektiv på saker och ting. Och en undran över livet och dess ibland så tvära kast. Kärlek till alla! Ta hand om er och gläds över livet. ♡♡

Nu är vi less på alla sjukdomar och skit! Nu får det vara nog! Jag snorar lite fortfarande... Bläää! Kidsen är pigga och glada iaf. Skönt!
PappaD var ju iväg till S.vall på begravning i fredags. Jag och kidsen stannade hemma. Hade besök av Clara och hennes far på lördag fm och sen kring 14 kom Vladi med familj och hälsade på. SÅ roligt med besök! Olivia har ju nästan klättrat på väggarna av tristess, tristess pga att mamsingen inte orkat göra och hitta på så mycket...
Nåja, pappaD hann iaf hem från S.vall så att han hann träffa Vladi och gänget. Och Lilleman började bli så där smått olycklig igen...
På lördag kväll insåg jag att det inte var nån idé att bara vänta och se vad som komma skall med lillebror, så då åkte pappaD och han in till akuten. Igen. De var där från ca 19:30 till 23. Stackars Lilleman.... Tur att han åt ordentligt innan de åkte. Läkaren tyckte inte det var solklart fall av öroninflammation, men han sa att det var rodnat i båda öronen. Suck! Allt annat såg bara fint ut. Så det blev mera Kåvepenin. Inte i 5 dagar denna gång utan 10!! Men nu är han återigen sitt superglada jag! =)

I söndags ville tjoppan åka och bada och jag tyckte inte det var mer än rätt att hon skulle få göra nåt roligt, och inte bara vara hemma med mig och lillebror. Så hon och papi åkte till Holmsund och badade. Sen då de kom hem åkte vi till Kroksjö och hälsade på. Åt pizza, surrade och hade det himla trevligt! Och barna fick leka.
Igår började papi sent. Han var hemma till nästan kl 13. Så det var ju skoj att inte behöva vara ensamma heeeeela långa dagen. Med tanke på att de hade inventering på hans jobb och han kom hem först strax efter 21:30...
Jag och barna var iväg på Olivias dans och sen hade vi lite kvällsmys och hopp i säng. Tur att papi inte behövde åka och inventera ikväll också...

Jupp, jag är fortfarande förkyld. Snart har det gått en hel vecka. Har lite, lite hosta men snorar ju som en get! Eller nåt. Urk! Bihålorna känns på gränsen till att explodera, inte att tala om att hänga med huvudet neråt. Kidsen har blivit friska och krya så det är ju iaf skönt! Det är det viktigaste. Men denna morsan skulle nu verkligen behöva få tänka på sig själv. Enbart. Få kurera sig lite. Inte att tänka på då man har barn... Man kommer alltid i sista hand själv.

PappaD ska iväg på begravning på fredag och stannar natten i S.vall. Jag stannar hemma. Har varken ork, lust eller hälsa att åka iväg nånstans. Vill inte smitta andra med denna skitförkylning! Jag antar att det rent av är influensan jag åkt på. Sällan jag brukar vara så här sjuk och trött. Det känns inte som en vanlig förkylning. Kidsen stannar hemma med mig. Vi tog det beslutet då de också nyss varit sjuka.

Man ska lita på sin magkänsla och modersinstinkt. Jag hade ju rätt. Lilleman hade troligen ont i öronen för besöket på akuten igår visade att hans vänstra öra var rött och irriterat. Öroninflammation. Så det blev antibiotika och att ge smärtstillande. Och han sov som en stock förra natten! Vaknade vid 3 en sväng bara. Idag är han åter sitt glada jag! Han äter fortfarande lite halvdåligt, men dricker iaf bra. Lillfisen!
Jag däremot hade febersvettningar magnum! Vaknade då vid 3 och hela jag var blöt. Nattitröjan och underkläderna. Fy fasen vad ofräscht det var! Så hopp in i duschen bara. Mitt i natten.

Olivia har varit förkyld och haft hosta. Vi andra höll oss ett tag från att bli smittade. Men sen så blev ju vår älskade Lilleman också förkyld. Hostig och rosslig. Inte kul alls! :( Och igår började han få feber och var inte alls sitt vanliga, glada jag. Förra natten grät han massor i omgångar och sov inte särskilt långa stunder i stöten. Med Alvedon gick det dock bättre. Idag har han ätit dåligt och varit allmänt trött och lite småledsen nästan hela dagen. Så då kände jag bara att jag vill få kollat hur det är med honom. Ringde sjukvårdsupplysningen och de sa att vi borde åka in till akuten så att en barnläkare kan få titta på honom. För att han är så liten. Sagt och gjort. Nu sitter vi på akuten. Och väntar. Kom hit vid halv sju. Barnläkaren har tyvärr mycket att göra på avdelningen. Hoppas vi får komma in snart. Och att allt e bra med vår lillfis.