Varför...?

Varför väljer man att svälta sig själv...? Hur kan det få gå så långt att man sätter hela sitt liv och sin hälsa på spel? Bara för att få vara smal, sjukligt smal... Det gör mig så ledsen. Att stå vid sidan om och se hur det barkar åt fel håll. Inte veta vad man ska göra... Känna sådan maktlöshet, oro, rädsla! Jag har sett det på nära håll en gång förut. Med en av mina bästa vänner från norr. Men tillsammans lyckades vi vända det hela och idag lever hon ett hälsosamt liv. Och är vackrare är någonsin! Jag hoppas det lyckas denna gång också. Men man måste ju även själv vilja ta sig därifrån.

Dagens ideal är inte vad de borde vara. Det är min åsikt. Se bara H&M´s bikinireklam som går på tv nu! Galet, galet! Sjukligt smala tjejer som struttar omkring... Jag har, som tur är, aldrig haft det där sjukligt smala idealet. Men jag ser ju att många i min omgivning har det. Det är så otroligt sorgligt! För vem tycker egentligen att det är vackert? Ingen. Det handlar ju om något helt annat. Ett sår i själen. Höga krav på sig själv etc. Tror jag.

Läste om anorexi på 1177, som finns under denna länk http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/  och det mesta stämmer. Nog för att jag läste på otroligt mycket om det då för 15 år sedan, då vi var mitt uppe i det hela. Men det kändes bra att fräscha upp minnet lite. Och det är rysligt hur väl det passar in. Och jag blir så ledsen då jag läser allt det där. Igen.

Det står bla.: "Många som får anorexi har svårt att inse omfattningen av sina problem. Enligt deras sätt att se på saken är det andra som har problem med deras låga kroppsvikt och inte de själva. Denna inställning kan göra det mycket svårt att söka och ta emot hjälp. Ofta går sjukdomen hand i hand med överdriven träning. Man är fokuserad på det som känns som en livsviktig uppgift - att ha kontroll över sin kropp och minska vikten. Man tycker att man mår bra, och märker inte hur man både fysiskt och psykiskt påverkas av svälten. 

Många som får anorexi blir hyperaktiva trots svälten. Det är vanligt att man får svårt att sova och koncentrera sig. Tankarna kretsar ständigt kring mat, ätande och kroppen. Livets andra delar lägger man knappt märke till. Allvarliga problem med depression kan uppstå, och många börjar isolera sig från en omgivning som känns både oförstående och hotfull. Man kan också få problem med tvångstankar och tvångshandlingar främst när det gäller mat och motion. Om man har anorexi kan man få en rad kroppsliga besvär som kan bli livshotande. Kroppen tar skada så risken ökar för att livslängden förkortas. Man kan få problem med hjärta och blodcirkulation, njurarna kan börja fungera sämre och benskörhet kan uppstå på grund av brist på det kvinnliga könshormonet östrogen. "

Lite om vad som händer i kroppen då man blir mager och utmärglad:
Ont i magen
kroppstemperaturen sjunker och man fryser
får ibland yrselanfall och känner sig ofta mycket trött.
När vikten går ned strävar kroppen efter att anpassa sig efter svältsituationen. Det innebär att ämnesomsättningen går på sparlåga, hjärtfrekvens och blodtryck minskar och pulsen går ofta ned till 40-50 slag per minut. Risken finns att man även drabbas av hjärtrubbningar. Håret blir tunt och livlöst på grund av näringsbristen. Kroppen förbrukar i första hand de lagrade reserverna, men därefter blir musklerna allt svagare. Det är vanligt med sömnsvårigheter, man kan vakna tidigt på morgonen eller mitt i natten.

Det är inte lätt att själv inse att man behöver hjälp när man har anorexi. Ofta är det folk i omgivningen som reagerar på att man är för smal. Och många gånger inser man inte heller att det är förenat med livsfara om man går med det år ut och år in, utan att behandla det.

Jag får ta det om hon blir arg på mig, aldrig vill se mig igen. Om hon tycker jag är knäpp och försöker lägga mig i hennes liv etc. Men jag bryr mig för mycket för att bara sitta och se på och inget göra.
Kom ihåg det! Jag bryr mig om dig! ♥ Jag gör det därför, och bara därför.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0